jag ska gå till Mager det är långt
jag spottar blod och skriker ord mot luften
mot friktionen tankarna och vinden
uthärdande små knivhugg in i leder in i knän
för Magers skull totalsoppan i dunken
sugs med slang som hjälpligt bränsle
vatten stärkt med protein blir till ett
pirr som duger för att föra klumpen framåt
i Mager vill jag lägga mig
i skuggan av ett storkök bli serverad
av en trupp bastanta damer iklädda
velour och fula hjälmar
Mager vackra ort vid smala kusten
prydd med extrapriser tillgänglig för vandrare
som inte vänder när det mörknar när
den sunda magkatarren vrider
där i Magers famn få vila växa
en gång till skörleva tills den dag
då återresan kan få börja
utan benens kraft och slag mot dumma luften
hem och rund och arg i båtar och på tåg
i bussar likadan och inte större
besticken i mitt knä ännu så varma
lägga sig i den förstärkta sängen
minnas Mager som den sanna saga som den är
och undvika att börja om från början